Chengdu i Sichuan-provinsen i Kina: Spicy!

Jag och Minjeong gillar att resa. Och vi gillar stark mat. Och vi gillar att upptäcka nya ställen. Var passar då bättre att åka än till Sichuan-provinsen i sydvästra Kina? Och mer specifikt huvudstaden Chengdu.

Chengdu har alla kanske inte hört talas om, speciellt inte borta i Sverige. Men det är Kinas fjärde största stad, med 14 miljoner invånare. Ganska stor alltså.

Totalt spenderade vi fyra nätter i Chengdu, och fokuserade mest på att äta god mat blandat med lite vanligt turistande.

Mapo tofu och Kung Pao-kyckling

Både Mapo tofu och Kung Pao-kyckling kommer från Sichuan. Efter lite sökande hittade vi restaurangen där Mapo tofu tydligen ska ha skapats på 1800-talet: Chen Ma Po Dou Fu (陈麻婆豆腐老店).

Jag och Minjeong bläddrar igenom en enorm meny.

Att bläddra fram rätterna gick bra, då det fanns bilder på allting. Sen blev det betydligt svårare, då man behövde skriva beställningen själv, på kinesiska, på en lapp. Som tur är har Minjeong lärt sig att skriva och läsa en del kinesiska tecken i Korea eftersom dem ursprungligen användes även där.

Minjeong skriver vår beställning på kinesiska.

Kung Pao-kycklingen. Stark och god. Och otroligt mycket chili.

Det viktigaste: riktig Mapo tofu!

Denna Mapo tofu smakade inte som någon jag har testat tidigare. Den hade en betydligt djupare och kryddstarkare smak, och tofun var mjuk och len. Kombinationen med ris är helt perfekt, då det icke-saltade riset balanserar upp den ganska salta och starka Mapo tofun på ett bra sätt. Efter en sked av Mapo tofu vill man ha en sked ris. Och sen vill man ha ytterligare en sked Mapo tofu. Och så fortsätter det. I Korea har man faktiskt ett uttryck för rätter som får en att äta sitt ris extra snabbt: ris-tjuv (밥도둑, bap doduk).  Denna Mapo tofu var definitivt en ris-tjuv.

Den blaskigaste öl jag någonsin druckit (på riktigt). Men den passade bra till maten ändå!

Nudlar

Nudlar är också vanligt att äta. Och billigt är det. En enorm skål med starka nudlar med kanin-kött kostade 20 yuan = 27 kronor. Och det var större portioner än vi kunde äta upp.

Kanin-nudlar och biff-nudlar.

Ögonbön-nudlar, Dandan-nudlar och chili-wontons. Till frukost. :)

Kräftor

Kräftor? Äter vi inte bara kräftor i Sverige? Nope! Tänk på vart kräftorna vi äter i Sverige brukar komma ifrån. Just det, Kina och Turkiet. Så då är det bara naturligt att det finns kräftor i Kina också. I Kina äter man inte kräftor kokade i dill tillsammans med nubbe och lustiga hattar. Här äter man dem med... Chili!

Kräftor i lösvikt på en marknad.

Tillagade kräftor på restaurang. Spicy spicy!

Lite kall öl för att coola ner.

Små musslor och kräftor. Utan nubbe.

Kinesisk hotpot

Hotpot (eller eldgryta på svenska, men vem säger det?) äter man både i Kina, Korea och Japan. Men den skiljer sig mellan länderna, där den japanska inte är stark alls, och den kinesiska är den överlägset starkaste. Den koreanska ligger någonstans mitt emellan, beroende på vilken typ man äter.

I den kinesiska varianten har man i frikostiga mängder av chili och sichuan-peppar. Chilin är stark, och sichuan-pepparn har en lite syrlig smak och får ens mun och läppar att domna. Skum känsla men mycket gott!

Kolla mängden chili i den här grytan.

Trots en lång träning i att äta stark koreansk mat var den här eldgrytan nästan på gränsen för stark för både mig och Minjeong. Men vi kämpade på ändå. Hela konceptet där man sitter runt en gemensam gryta där man själv kokar kött och grönsaker tillsammans är väldigt socialt och trevligt. Man lagar mat, äter, pratar, dricker, softar, tänker, njuter... Det är därför jag gillar koreansk barbecue också! Måltiden blir en helt annan upplevelse än om det bara dukas fram en färdig tallrik med mat.

På gränsen till för stark!

Frukost

Frukost här består inte av filmjölk och kaffe. Här äter man andra saker, bland annat fyllda crepes (jianbing) och varm sojamjölk.

Minjeong har lyckats tyda menyn och beställa en Jianbing!

Fyllt bakat bröd.

Tidigare beställning med varm sojamjölk. Väldigt gott denna regniga morgon!

Efter att ha skickat bilderna på vår frukost till min kinesiska kollega fick vi följande svar: "Haha you are living like a local :D". Vi tar det som ett betyg på att vi valde rätt frukost.

Tåg till Chongqing

Fem dagar senare var det dags att åka vidare till Chongqing, där vi sedan skulle möta ovan nämnda kollega från Kina, Xin.

Vanlig morgon på tågstationen.

Kan ni hitta Minjeong på följande bild? Hon är där, jag lovar!

Hitta Hugo Minjeong!

Detta inlägg blev mest om mat, då vi var mest intresserade av det i Chengdu. I Chongqing blev det lite mer traditionell sightseeing dock, men det kommer i nästa inlägg.

Ses i Chongqing!