En eftermiddagstur till squash-hallen

En eftermiddag för inte allt för länge sedan tänkte jag och en norrman vid namn Uno dra och spela squash i squash-hallen på KAISTs andra campus. Uno är en phd-student som har bott här i fyra år, vilket gör att han känner till alla bra ställen samt aktiviteter som finns häromkring. Han råkar även ha 2 squashracketar. Och jag råkar vara sugen på att testa squash. Och det var även flera månader sedan han spelade squash senast, så han började bli ganska sugen.

Så vi bestämde oss för att ta den gratis KAIST-bussen till det andra campuset.

Väl på det andra campuset gick vi förväntansfulla mot sporthallen.

Och sporthallen hittade vi.

Och sporthallen höll de på att... 

... riva.

Utslagna dörrar och fönster. Uppriven asfalt. Nedmonterade väggar.

Så gick det med det squash-spelandet! Det enda vi kunde göra var att gå hem istället (vi missade den sista KAIST-bussen). 

Men jag ska inte klaga. Promenaden hem tog cirka en timme, under vilken vi pratade svenska och norska med varandra, vilket var roligt. Visste ni t.ex. att fläkt heter vifte på norska? Eller att flickvän är kjæresten? Nu vet ni.

Väl hemma passade vi även på att äta på en koreansk restaurang som Uno rekommenderade. Vi åt 갈비탕 (Galbitang) vilket är en klar, icke-stark, köttsoppa med grönsaker och stora bitar väldigt mört kött som fortfarande sitter kvar på benen. Köttet petar man enkelt bort från benen med sina ätpinnar, varefter man doppar det i en slags wasabiliknande sås. Soppan äter man med sked. Och till detta har man ris samt flera olika smårätter (kimchi inkluderat). Tyvärr har jag ingen bild på detta, men ni får tro mig när jag säger att det är gott!

Vi hörs och ses!