Kyoto: Okonomyaki, shabu shabu, basashi och purikura

Resan till Kyoto bestod av en brutalt obekväm, och ganska dyr, nattbuss. Bussen lämnade Tokyo klockan 23:15 och anlände i Kyoto vid 6-tiden på morgonen. Även om jag bara sov några timmar och satt obekvämt var det kul att ha testat på detta färdsätt. Nu har jag även något att jämföra med. Snabbtåget som jag sitter på i skrivandets stund i Sydkorea är t.ex. många gånger bekvämare. :)

Med oss på resan till Kyoto hade vi även Lillian. Hon hade tagit några dagar ledigt från jobbet för att turista lite med oss i Kyoto, samt möta upp gemensamma vänner från deras utbyte i USA.

Jag har ätit en del japansk mat tidigare, och gillat, och bara därför var det superkul att åka till Japan. Och Kyoto gjorde oss inte besvikna. Det första vi gjorde var därför att gå ut och äta Okonomiyaki med hela gänget.

Okonomyaki

Okonomyaki är en slags pannkaka gjord av vitkål samt en smet av mjöl+andra ingredienser. I detta kan man även välja mellan fisk, kött m.m. Alltihop steks sedan på bordet framför en, varefter man äter det med okonomyaki-sås. Svårt att beskriva, och antagligen svårt att sätta sig in i vad det är; men gott är det!

Först stekas färdigt.

Visa oss vägen Lillian!

Shabu Shabu

Shabu Shabu (hotpot) är ytterligare en rätt som vi har velat testa den riktiga versionen av. Här tog vi en all-you-can-eat-variant (där man dock betalar extra om man lämnar mat), med fläsk- och nötkött. Den här, tillsammans med maten på Club de Militar i Macao, är helt klart favoriten på resan. Vi blev för övrigt helt proppmätta. Kanske mättast hittills på resan. Sakiko och Lillian visade oss hur man äter det på bästa sätt. Vi hade t.ex. aldrig själva listat ut att man skulle doppa saker i det råa ägget...

Den här ska i här.

Man tar direkt från grytan med sina egna pinnar. Men det är lugnt! Det är så man gör här.

Strömmingsoppa

I Kyoto finns det också en specialité som är en nudelsoppa med fisk... Och vilken fisk? Jo, strömming! Här får man den rökt på ett väldigt speciellt sätt.

"Herring? Ah, strömming! We have that in Sweden too!"

Smårätter

En av dagarna gick vi också ut och åt smårätter (tänk Wagamama i Sverige fast mycket fler valmöjligheter). Till de spännande rätterna här hör rått hästkött (Basashi) samt friterade kycklinghjärtan. Hästköttet var... hur ska vi säga det... väldigt segt. Men smaken var i alla fall god! Kycklinghjärtanen var enbart goda. Jag är faktiskt överraskad hur enkelt det går att stoppa i sig nya annorlunda nya rätter för vår del. Ingen har tvekat på någon rätt alls... Vi överträffar våra egna förväntningar här!

Hästkött med lök och wasabi.

Sakiko, Lillian, Dahlin och vår nye vän, hästkött.

Till höger ser ni Yohei, Dahlins kompis från Davis. Skön kille. Till höger ser ni inte maten som bärs in. Den ser vi.

Hemma är det ungefär en tallrik per person som gäller. Här... hur många?

Sushi (ni vet, den där japanska rätten? :-)

En av kvällarna tog vi för enkelhetens skull en billighetssushi, också från ett rullande band. För 137 yen (11,6 SEK) per vilken tallrik som helst kunde man verkligen äta sig mätt. Varje tallrik innehöll oftast 2 bitar.

Jag åt 10 tallrikar.

Mums.

Nygjord tonfisknigiri.

Klassikern lax.

Would do it again.

Sightseeing

Uppenbarligen kollade vi på lite sevärdheter i Kyoto också. Kyoto är känt för sina fina tempel och liknande. Och vi är turister. Turister gillar tempel.

Till sightseeingen här hörde t.ex. Golden pavilion (någon hade för mycket pengar och byggde den av rent guld), Nijo castle samt en häftig skog av bambu.

Golden pavilion var snygg, och tillsammans med den omgivande dammen och parken var det riktigt snyggt. Det här stället skulle jag kunna tänka mig att bo på! :)

Helt okej läge.

Riktigt guld. Lite lagom dyrt sådär.

Hela gänget! 

Jag ska lugnt flytta hit när jag bli stor.

Nijo castle var också coolt. Här fanns det ett golv som knakade väldigt mycket när man gick på det. Kan ni gissa vilket golv? Jo ett näktergalsgolv! (Har någon läst Över näktergalens golv?) När vi gick över golvet knakade det. Mycket. Smidigt som en ninja? NOT!

Innan näktergalsgolvbesöket. Golvet såg dock bara ut som ett vanligt golv.

Bambuskogen 

Sist men inte minst besökte vi bambuskogen. Den var häftig. Den bestod helt av bambu. Tyvärr såg vi inga pandor eller så...

Upp i skogen. Notera hur torrt och bra allting är! ;)

Sedan blev vi dränkta av ett ösregn. Det enda som gick att göra var att vänta ut regnet under skydd.  Men vi var glada ändå. Vi är alltid glada. Det var riktigt skönt att bara gå runt och prata och ha det bra tillsammans med japanerna. (Och Lillian som dock faktiskt är från Kina, men har bott i 6 år och pratar flytande perfekt japanska. Folk misstar henne för japan hela tiden. Hon pratar f.ö. bra: mandarin, shangainesiska, japanska och engelska. Imponerande!)

Vi skulle ha köpt ett större paraply, mycket större.

Sluta regna tack.

Det här var de viktigaste och mest intressanta delarna från Kyoto.

Eller just det. Inget besök i Japan är komplett utan en liten tur till en fotoapparat, en purikura. Av någon anledning tror jag inte riktigt att vi var målgruppen, men jag måste faktiskt erkänna att vi skrattade högt åt den. (Vi kanske är målgruppen ändå? :\)

Först tar man bilder.

Sedan redigerar man dem.

Slutligen blir man vacker.

Detta var allt för Kyoto och därmed avslutar vi Japan för den här gången. Dags för... Sydkorea!

Hej då Japan, vi ses snart igen!