Tokyo del 1: Spel, nöjen, avslappning

God kväll!

Senast var vi i Hong Kong och nu är det dags för Japan och närmare bestämt Tokyo.

Men först ett litet gästinhopp från flygplatsen i Shenzhen som vi flög ifrån.

For weak and short people only

Som ni kanske vet finns det ganska många toaletter i Kina som bara består av ett hål i golvet. Och likaså fanns det en sådan i Shenzhen. Som tur vad fanns det dock en vanlig toalett också.

Och nu har vi fått reda på vad kineserna tycker om folk som använder de vanliga toaletterna:

Vi är veka and we know it! (Och det är bekvämt)

Asien är inte heller gjort för långa personer...

Tunnelbanan i Japan.

Det traditionella boendet i Tokyo (ja, det är en dörr i högra hörnet).

Tokyo

Huvudfokuset för det här inlägget är dock Tokyo.

Dahlin har japanska kompisar både i Tokyo och Kyoto från sitt utbytesår i Davis i Kalifornien. Vilket verkligen var trevligt. Och smidigt. Jag menar, vad slår trevliga, snälla, generösa, japansktalande, sköna människor som gärna guidar runt en i Japan i 8 dagar? Tack vare dem kunde vi beställa precis den maten vi ville ha och åka precis dit vi ville (eller dit de rekommenderade). Så ett stort tack till Lillian, Sakiko, Yohei och Yumie!

Akihabara

I Japan och Tokyo finns det fina trädgårdar, palats och tempel, nöjesparker, spelhallar, god mat, badhus och mycket annat. Det första vi valde att göra var dock att möta upp Lillian och sedan åka till Akihabara. Akihabara är mest känt för manga/anime/maid/spel-kulturen. Överallt stod det tjejer utklädda till maids, som med väldigt ljusa och konstiga röster försökte övertala oss att gå till de så kallade maid-kaféerna. Men vi var inte där för att dricka överprisat kaffe. Vi var där för att kolla in ett stort shoppingcenter samt arkadhallarna.

I shoppingcentret fanns det 7 våningar med galet många olika saker att kolla på. Vi testade nya 3D-TVs från Samsung och LG, 3D-kikare (sämre än en vanlig kikare), 3D-filmkameror, hemma-bio-glasögon (HMD (Head mounted display)) som dock -fortfarande- är ganska dåliga samt olika massagestolar. Vi kollade även på robotdammsugare, "air multipliers" dvs. fläktlösa  fläktar, japanska toaletter (väldigt avancerade) och mer. Jag har för mig att vi även drack Hello Kitty-vatten.

Ej särskilt skönt. Men kul at testa!

Och så sträcker vi ut armarna! Högre och rakare Dahlin!

Är han inte söt? Denna bild lämnade Tor till nästa spelare.

Arkadhall

Ännu roligare att besöka var dock arkadhallarna, och valet föll på Game Taito Station. Det verkar vara en kedja av arkadhallar, där varje hall alltid verkar har minst fem våningar fyllda med olika typer av arkadspel och fotoapparater. Hade vi inte velat se andra delar av Tokyo på våra något begränsande tre dagar hade vi kunnat stanna länge där.

Ett rytmspel: Dahlin vs Lillian.

På rytmspelet fanns det exakt två stycken utländska låtar. Varav en var Caramelldansen. Hur coolt är inte det? Självklart valde jag och Tor den.

~~ Lyssna och lär, missa inte chansen, nu är vi här med, Caramelldansen! ~~

Det jag mest av allt ville hitta var dock fightingspelet Tekken (och gärna Tekken 6). Och självklart fanns det! Fylld av kämparanda (och en del övning från Sarahs tv-spel i Avesta) satte jag mig ner bredvid en japan, stoppade i 200 yen, och klickade på start.

"New challenger!" utropade maskinen.

Och sedan...

Fick jag så mycket spö som jag aldrig har fått förut (varken i Tekken eller i verkliga livet :-). Min japanska motståndare bokstavligen jonglerade med mig, och jag hade aldrig ens någon chans att vinna. Jag lyckades dock ta honom i en av rundorna (det är först till 3), men jag är säker på att han bara lekte med mig då. Eftersom vinnaren får sitta kvar (och spela tills han/hon blir besegrad) hade jag valet att stoppa i pengar eller gå därifrån. Och jag valde att gå därifrån eftersom det var dags för middag.

Nästa gång japan, nästa gång!

Riktiga kontroller och allt. Väl hemma i Sverige tänker jag lugnt införskaffa Tekken och lämplig konsoll, träna, och sedan återvända!

Fuji-Q

En av dagarna besökte vi även en stor nöjespark, Fuji-Q. Den ligger norr om Tokyo, nära berget Fuji (därav namnet). Fuji-Q har helt klart de galnaste berg- och dalbanorna som jag någonsin har sett. Samt de längsta köerna.

So pretty!

I vissa attrakitoner åkte man upp, ner, åt sidan, snurrade runt runt... Det var galet. Och kul! En nackdel med att ha hoppat bungyjump är dock att inget är särskilt läskigt längre. Trots att vi valde den värsta berg- och dalbanan var det, för mig, enbart roligt och skönt. Aldrig det minsta läskigt... Berg- och dalbanor är fortfarande roligt, men jag får fortsätta leta vidare efter något som motsvarar bungyjumpen!

Runt runt. Som en klocka, ni vet!

Schysst berg- och dalbana? (Pga långa köer hann vi inte med denna, men vi åkte dock värre!)

Vi åkte även en flumride-liknande attraktion, där man också kunde köpa regnskydd. Tor lyckades dock ha sönder sitt lite i nacken. Och sedan kom det en hel del vatten.

Flotten träffar vattnet. Vattnet träffar förbipasserande. Vattnet träffar även folket i flotten.

Syns det hur blöt Tor blev? Jag klarade mig!

Det fanns även ett flertalet spök- och skräckhus. Återigen pga långa köer (seriöst, 3 timmars väntetid?) hann vi dock inte besöka något. Det här är nog en nöjespark som man ska spendera flera dagar i...

Kan man vara temporärt död? Eller halvdöd? Eller är man död eller inte?

Onsen (traditionellt badhus)

I Japan måste man även besöka ett traditionellt badhus, ett så kallat Onsen. Helt perfekt att spendera några timmar på ett sådant efter en lång dag av turistande. I vårt fall hittade vi ett badhus som var byggt ovanpå naturliga varma källor. I badhuset fungerar det på följande sätt:

1. Man lägger ifrån sig sina skor i skåpen i hallen.
2. Man betalar för att få en nyckel till skåpen i omklädningsrummen.
3. Man får en yukata (en slags traditionell badrock).
4. Man byter om till sin yukata och lämnar resten av sina kläder och prylar i skåpet i omklädningsrummet.
5. Man går till de könsseparerade badhallarna och låser in sin yukata i ett tredje skåp.
6. Man går helt naken och tar en dusch.
7. Och slutligen går man till de varma och kalla poolerna samt bastun och njuter av livet [tillsammans med ca 200 nakna japaner].

Tack för de engelska instruktionerna!

Och när man är färdig kör man processen åt andra hållet.

Att bada i en varm pool, sedan kyla ned sig i den 15-gradiga poolen för att sedan sätta sig i den varma bastun var SÅ skönt. (Är det det finska arvet som talar?)

Inne i de gemensamma områdena i badhuset fanns det även souvenirbutiker och restauranger. Här sker betalning genom att man scannar sitt nyckelarmband som man fick tidigare, och sedan betalar man för allt på vägen ut ur badhuset. Praktiskt!

Och tack för att ni läste detta inlägg! Vi hörs i nästa!

Arigato!