Sydkorea del 1 av många: Hej då resesällskap, hej KAIST

Sydkorea är den sista anhalten på den här semesterresan. Men det betyder inte att det här är det sista inlägget från Korea. Som ni vet ska jag plugga här, i en stad som heter Daejeon, i en termin. Och jag lär uppleva en del bloggvärdiga saker under den tiden...

Ursprungligen tänkte vi åka tåg från Kyoto till Fukuoka, färja från Fukuoka till Busan och sedan hänga i Busan i några dagar för att slutligen åka till Seoul.

Men sedan upptäckte vi att det skulle bli alldeles för dyrt med färja till Busan, vilket gjorde att det faktiskt var billigare att flyga till Seoul från Osaka (utanför Kyoto) och sedan ta tåg tur och retur till Busan.

Så vi flög först med lågprisbolaget Peach Aviation, sov en natt i Seoul, och sedan åkte vi snabbtåget KTX i förstaklass ner till Busan. (Economy class kostade cirka 300 SEK, First class ungefär 420 SEK. Så vi lyxade till det lite.) Att göra (nästan) hela landet med tåg tar för övrigt bara 2 timmar och 55 minuter.

Peachy peach!

Tåg; mitt favoritsätt att resa på! Det är extra mysigt när det regnar!

Snabbtåget bygger för övrigt på fransk TGV-teknik. Jag och Tor åkte alltså med såna tåg på tågluffen i Europa år 2010. Att åka tåg är förresten i princip oslagbart som färdsätt. Det är så skönt att bara glida fram i superbekväma stolar. Och man slipper t.ex. incheckningen och säkerhetskontrollen som det är på flygplatser. Jag tänker helt klart tågluffa igen någon gång. Asien vore häftigt att åka runt i. Eller Europa igen. Eller varför inte transsibiriska järnvägen? Det vore coolt!

Den första natten när vi nästan bara mellanlandade i Seoul sov vi i guesthouset Ed's house. På taket. I tält.

Vi ville testa att sova i tält en natt, och det var väldigt billigt, 75 SEK per natt. (Det är dock lika mycket som att sova i dorms). Men vi skulle gärna inte sova där igen.

Det regnade nämligen hela natten vilket gjorde att det blev superfuktigt i tältet. Det rann även in vatten som dränkte halva min ryggsäck+kläder. Utöver detta var det alldeles för trångt för tre pers i det där tältet, och underlaget var alldeles för hårt. (Tunn tunn madrass (knappt en madrass) direkt på betonggolv är inte bekvämt). Efter någon timme av sömnlöshet gick Tor in och la sig på soffan inomhus, vilket gjorde att det i alla fall gick att sova någon timme för mig och Dahlin. Men sedan ringde alarmet klockan 6 eftersom vi skulle ta tåget klockan 07:30. Så totalt blev det kanske 2 timmars sömn...

Han visste inte vad som väntade oss ;-)

Busan

(Kortaste och tråkigaste reseberättelsen från Busan någonsin?)

I Busan gjorde vi inget jättespännande faktiskt. Vi var bara där i två nätter, och visste inte riktigt vad vi ville hitta på. Det är en trevlig stad, men vi var där lite för kort tid tror jag. Vi hann äta lite god mat samt  åka upp i Busan tower. Vi ville även testa wakeboarding en dag, men lyckades inte hitta något ställe som hade det. Och det här var ungefär det vi hann med i Busan. Men men, jag får helt enkelt åka tillbaka och utforska det mer någon annan gång! Nu bor jag ju bara 1h45m bort med tåg!

Seoul

Seoul däremot var mer spännande. 

Nu bodde vi även på ett mycket bättre ställe, Bibim Guesthouse. Det är ett riktigt trevligt guesthouse, med två riktigt sköna värdar, och mängder av trevliga människor. Varje morgon lagar även värdarna frukost åt en (mellan klockan 08-12, sjukt bra tider). Frukosten var ganska enkel men fortfarande bra: stekta ägg, toast, te och drickyogurt. Man kunde även dumpa sina kläder i tvättkorgen och få det tvättat gratis, och de hjälpte även till att planera in våra aktiviteter i Seoul. De körde även filmkvällar med koreanska filmer med engelska undertexter. Överlag var det ett riktigt bra ställe! (Vi betalade cirka 120 SEK per person och natt i en 8-bäddars-sovrum).

När jag besöker Seoul någon helg eller på något lov kommer jag lugnt att bo på Bibim Guesthouse igen!

5000 won (30 svenska) för en god bibimbap på Bibim Guesthouse.

En annan bra sak med guesthouses eller vandrarhem är förresten att man träffar folk där. Antingen snackar man med människorna i ens rum, eller så brukar det finnas en lobby/vardagsrum som man kan hänga i, och träffa folk i. Det är så mycket socialare och roligare än att bo på hotell. Har man möjlighet (och det passar ens grupp) så rekommenderar jag verkligen att man väljer ett vandrarhem före hotell. I alla fall för såna här resor som vi har gjort (tågluffen i Europa, backpackandet i Asien).

När vi var i Hong Kong mötte vi den sista kvällen två koreanska tjejer, en koreansk kille samt en Hong Kong-kille i uppehållsrummet på vandrarhemmet. Jag hade egentligen tänkt att bara gå ner och blogga en stund vid 23:30-tiden, men det slutade med att vi drack öl och koreansk ganska svag sprit (soju), käkade koreanska snabbnudlar samt snackade fram till kl 7 på morgonen. Den natten sov jag i 30 minuter! Vi skulle nämligen flyga iväg till Tokyo några timmar senare. Men det var helt klart värt det, för vi hade en trevlig natt. Och när det visade sig att tjejerna var från Seoul utbytte vi även kontaktinformation med varandra, samt snackade lite om att mötas upp senare i Seoul för middag.

När vi sedan började närma oss Seoul skickade jag iväg ett mail till de båda och frågade om vi skulle ta en middag någon kväll allihopa. Och en av de svarade faktiskt, och ville gärna haka på en middag. Hon som hakade på heter Minjeong, och är precis nyutexaminerad advokat. Hon pratar även flytande och bra engelska, så det var lätt att snacka med henne.  Eftersom hon även pratar koreanska kunde hon söka fram en bra restaurang åt oss, och valet föll på en barbecue-restaurang med bord på taket, med utsikt över skyskraporna. Coolt läge, och riktigt god mat!

Gissa vem som är Minjeong!

Efter maten passade vi även på att åka upp i Namsan-tower (länge asiens högsta torn, nu slaget). Det ska tydligen vara som bäst kvällstid, vilket vi helt klart håller med om. Utsikten var jäkligt schysst! Min mobil klarade inte av att ta tillräckligt bra bilder för att visa den (det var mörkt), så ni får helt enkelt åka dit själva och titta. :)

Och nu kanske ni förstår varför det är kul att bo på vandrarhem. Man träffar trevliga människor, som man t.o.m. kan reconnecta med i andra länder! So go, do it! Stay in the hostels!

Starcraft

Starcraft är förresten ganska stort i Sydkorea. Och nationella finalerna råkade gå på lördagen när vi var här. Så självklart åkte vi dit och kollade!

Vi var i GomTVs studio, vilket är ett ganska litet ställe. Och det var verkligen fullproppat. På plats fanns det koreanska och engelska kommentatorer, tv-team, lagmedlemmar och flickvänner till spelarna samt självklart publiken. Dock bara cirka 100 pers. Men stämningen blev skön ändå! Folk jublar, applåderar och skriker när det är spännande. Och allt detta för ett datorspel ;-)

Längst fram ser vi matchen.

De engelska kommentatorerna. [Till höger, ej i bild, sitter de koreanska]

Nu blev det nästan inget prat om maten i det här inlägget, men det kommer jag ta upp mer om i senare inlägg. Det kräver helt klart egna inlägg. Och eftersom jag stannar i Sydkorea ett bra tag, så så kommer det definitivt att komma fler inlägg härifrån.

Tidigare idag (när jag skrev just det här, d.v.s. i söndags) skildes jag, Tor och Dahlin åt. Tor och Dahlin hänger i Seoul i några dagar (Tor ska fixa flygbiljett hem, Dahlin flyger hem på tisdag), medan jag åkte tåg till Daejeon. [Uppdatering: Dahlin har flugit hem, Tor flyger hem på fredag]

Det här inlägget skriver jag alltså från mitt rum på kampus i KAIST i Daejeon. Väldigt fräscht rum.

Men mer om det om några dagar!

Godnatt!