Svenska restaurangen Skåne i Daejeon

God kväll!

När jag börjar skriva detta är klockan 00:36:42 på natten. Detta är min sista natt här på KAIST och därmed Daejeon. Imorgon skriver jag mina sista två tentor, varefter jag åker till Seoul för att möta upp mamma och systrarna. De sitter på flight LH718 från Stockholm, via Munchen, till Seoul, och beräknas landa om fem och en halv timme! Dock får de klara sig själva under dagen imorgon, eftersom jag har ovannämnda tentor att skriva.

Hur som helst, idag var det min sista hela dag i Daejeon. Det råkade även vara presidentval i Sydkorea, där den konservativa 박근혜 (Park Geun-Hye) vann (läs mer på DN: Diktatorns dotter vinner valet i Sydkorea). Presidentvalet innebar att det var en röd dag i Sydkorea, vilket tacksamt togs emot av alla stressade sydkoreaner, Minjeong inkluderad. Tack vare detta hade hon tid att besöka mig i Daejeon. Och här i Daejeon finns (vad jag vet) Sydkoreas enda riktiga svenska restaurang, Skåne.

Skåne

"Ska vi dra till Skåne?"

"Ja!"

Det första vi möttes av i restaurangen var en enorm svensk flagga:

Inte ens svenska restauranger har så här stora flaggor!

Ser ni dalahästen? Eller vad sägs om den svenska flaggan?

Sedan fick vi en meny på svenska:

Smörgås, sallad, husmanskost någon?

Maten

Enligt svenskens rekommendation (dvs min) beställde vi de typiska rätterna Köttbullar och potatis samt Biff Rydberg. Minjeong tog köttbullar, och jag tog Biff Rydberg. (Jag var för övrigt den enda icke-koreanen i restaurangen!)

Medan vi väntade fick vi lite sallad samt bröd.

Det är två små bröd. Inte två potatisar.

 Sedan fick vi huvudrätterna:

Köttbullar, pressad potatis, sylt och brunsås. 

Minjeongs kommentar på potatisen: "Wow, is this cheese?".

Jag: "Nope, it's kind of mashed/pressed potatoes!"

Från servitrisen fick vi även en liten instruktion i hur man ska äta dessa rätter. Köttbullsrätten äter man genom att samtidigt ta lite köttbulle, potatis, sås samt sylt. Biff Rydberg ska man först blanda om innan man äter, eftersom det är en slags pyttipanna.

Svensk som jag är ville jag ju givetvis inte avslöja att jag redan vet hur man äter dessa rätter... Så jag bara nickade och log... Tack för instruktionen!

Biff Rydberg.

Här i Sydkorea äter man förresten nästan aldrig efterrätter eller dricker kaffe efter maten på restaurangerna. Givetvis kan man gå till ett kafé efteråt om man vill, men det är inte samma efterrättskultur som i Sverige. Är man på en svensk restaurang äter man givetvis kaka och dricker starkt svenskt bryggkaffe dock!

Morotskaka, starkt bryggkaffe, IKEA-porslin.

Omdöme

Hur var då Skåne? Restaurangen var helt klart över förväntan. Inredningen, samt att restaurangen låg på våning 6, gjorde att det ingav en ganska lyxig känsla.

Av någon anledning förväntade jag mig ganska tråkig svensk mat, men maten här var riktigt välgjord. Köttbullarna smakade precis som de skulle, och Biff Rydberg var gjord på riktigt god koreansk biff. Och morotskakan och kaffet till efterrätt satte verkligen pricket över i:et.

Till och med priserna var svenska (mycket dyrare än vanliga koreanska restauranger)!

• Biff Rydberg: 18000 won = 110 kr
• Köttbullar: 15500 won = 95 kr
• Coca Cola: 4000 won = 24 kr
• Fin äppeljuice: 7000 won = 43 kr
• Morotskaka: 6500 won = 40 kr
• Kaffe: gratis

Detta skulle jag säga är ganska normala svenska lunchpriser för husmanskost!

Som avslut: så här glad blir man av ett besök till Skåne:

Glad koreanska!

Glad svensk!

Biljetter bokade till Sydostasien!

Goder afton!

Som titeln avslöjar har jag nu bokat biljetter till Sydostasien! Min kompis David (tysk utbytesstudent) ville ha någon att resa med, och jag råkade ha alldeles för mycket tid över i januari och februari, så jag bestämde mig för att haka på den här resan.

Datum och pris

Planen är att flyga till Kuala Lumpur i Malaysia, och sedan flyga hem till Seoul igen från Hanoi i norra Vietnam. Jag landar i KL den 28 januari, och flyger hem från Hanoi den 21 februari. För detta gav jag 3841 SEK via www.doodle.se, och sökmotorn jag använde var www.flygresor.se och dess Multi-City-funktion. Efter att ha jämfört många flygsökmotorer kom jag fram till att den här var några hundralappar billigare för i alla fall den här resan.

Vilka länder?

Detta ger oss alltså 23 hela dagar att med buss och tåg ta oss igenom Malaysia, Thailand, Kambodja samt Vietnam, i någon slags ordning. Exakt hur vi gör det, eller vad vi vill göra på vägen, är inte bestämt än. Vi har snackat lite löst om några ställen vi vill se, men det ska vi planera mer senare.

Vår lösa resplan.

Ett ställe som vi definitivt vill se är dock Angkor Wat, vilket är ett 900 år gammalt enormt hinduiskt tempel ute i djungeln i Kambodja. (Klicka på länken och titta på bilderna på Wikipedia!)

Utöver detta ska vi försöka snacka med folk som kan något om de här länderna, samt hitta information på nätet, för att få reda på bra resmål samt hur vi faktiskt ska ta oss fram.

Men nu måste jag sova (kl är 03:33:33 här)!

Godnatt!

Hittat mysig liten lägenhet i Seoul!

안녕하세YO! ;)

I söndags tittade jag på en lägenhet i Seoul, vilken ligger i samma mysiga område som mitt universitet. Lägenheten var en superskön liten mini-etta som har precis allt man behöver. Även om det är den minsta ettan jag har sett, tror jag. Ettan ligger bara några få minuter från tunnelbanestationen, samt ca 10 minuter till fots från universitetet.

I rummet finns en säng, skrivbord, garderob, 2 kokplattor, kylskåp samt en tvättmaskin.

Givetvis finns det även ett litet badrum med en dusch och toalett.

Tyvärr glömde jag helt bort att ta några bilder på lägenheten, så det kommer efter att jag har flyttat in istället. Inflyttning sker f.ö. efter 7 januari!

Pris

Priset för den här ettan ligger på 350000 won = 2173 SEK per månad. Sedan tillkommer ungefär
50000 won = 310 SEK per månad för el, gas och internetavgift. Vilket gör att det landar på ca 2500 SEK per månad.

Sedan tillkommer även en deposition på 5 000 000 won = 31000 SEK. Detta låter ganska konstigt för oss i Sverige, men det förekommer i princip alltid när man hyr en lägenhet här i Sydkorea. Ju större deposition man betalar, desto lägre månadshyra får man, eftersom hyresvärden använder ens pengar för att investera under tiden man bor i lägenheten. När man flyttar ut får man givetvis tillbaka hela depositionen.

Enda haken med det här kontraktet är att det som kortast går till augusti, och min termin kommer att sluta i mitten av juni. Efter det har jag ingen aning om vart det bär av för mig, om jag ska åka hem till Sverige direkt eller vad som händer. Så eventuellt får jag betala 2 månaders extra hyra utan att faktiskt bo där. Men det är en risk jag är villig att ta. Rummet är trevligt, och det verkar vara svårt att hitta kontrakt som löper kortare tider, utan att det blir mycket dyrare ändå.

Hyreskontrakt

Eftersom priset är bra, och läget attraktivt, är den här ettan ganska eftertraktad. Det var även flera andra som var intresserade av att hyra den.

Efter en snabb överläggning med mig själv samt mina strategiska rådgivare, som jag har outsourcat till Sverige (hej mamma och pappa!), bestämde jag mig därför för att säga... Ja. 

Sagt och gjort; idag betalade in 10% av depositionen för att säkra kontraktet! 

Fem hundra tusen sydkoreanska won.

Att gå till banken för att göra en överföring kändes för övrigt väldigt gammaldags... Men jag har verkligen ingen aning om hur man gör en överföring via internetbanken eller mobilappen. De är nämligen bara på koreanska.

Följande är en bild från appen:

Var ska jag börja leta?

Det tog mig lång tid nog att bara klura ut hur jag ska kolla mitt saldo. Att sedan försöka göra en överföring, där jag faktiskt ska skicka iväg pengar någonstans... Nä, först tänker jag förbättra min koreanska lite. (Eller be om hjälp! :)

Detta var i alla fall dagens nyhet!

Nu ska jag kila iväg på slutredovisningen av vårt projekt i Distributed Systems som går nu på kvällen. Vi hörs!

En eftermiddagstur till squash-hallen

En eftermiddag för inte allt för länge sedan tänkte jag och en norrman vid namn Uno dra och spela squash i squash-hallen på KAISTs andra campus. Uno är en phd-student som har bott här i fyra år, vilket gör att han känner till alla bra ställen samt aktiviteter som finns häromkring. Han råkar även ha 2 squashracketar. Och jag råkar vara sugen på att testa squash. Och det var även flera månader sedan han spelade squash senast, så han började bli ganska sugen.

Så vi bestämde oss för att ta den gratis KAIST-bussen till det andra campuset.

Väl på det andra campuset gick vi förväntansfulla mot sporthallen.

Och sporthallen hittade vi.

Och sporthallen höll de på att... 

... riva.

Utslagna dörrar och fönster. Uppriven asfalt. Nedmonterade väggar.

Så gick det med det squash-spelandet! Det enda vi kunde göra var att gå hem istället (vi missade den sista KAIST-bussen). 

Men jag ska inte klaga. Promenaden hem tog cirka en timme, under vilken vi pratade svenska och norska med varandra, vilket var roligt. Visste ni t.ex. att fläkt heter vifte på norska? Eller att flickvän är kjæresten? Nu vet ni.

Väl hemma passade vi även på att äta på en koreansk restaurang som Uno rekommenderade. Vi åt 갈비탕 (Galbitang) vilket är en klar, icke-stark, köttsoppa med grönsaker och stora bitar väldigt mört kött som fortfarande sitter kvar på benen. Köttet petar man enkelt bort från benen med sina ätpinnar, varefter man doppar det i en slags wasabiliknande sås. Soppan äter man med sked. Och till detta har man ris samt flera olika smårätter (kimchi inkluderat). Tyvärr har jag ingen bild på detta, men ni får tro mig när jag säger att det är gott!

Vi hörs och ses!

Kyung Hee University! (Eller: Miniguide till att plugga koreanska i Seoul)

안녕하세요 (Hej)!

Som jag sa tidigare tänker jag plugga koreanska nästa termin. Nu har jag även bestämt mig för vilket universitet det blir. Nedan följer lite information om det (mest för att sammanfatta för min egen del, samt för de (antagligen) få personer som eventuellt är intresserade av att göra samma sak):

Universitetet jag tänker plugga på är 경희대학교 (Kyung Hee University).

Kyung Hee University campus. (Bild från Korea Tourism Organization)

Läge

Kyung Hee University ligger nära tunnelbanestationen 회기역 (Hoegi Station), vilket endast är 20 minuter bort med tunnelbana från Seoul Station, eller 30 minuter från t.ex. det sköna området Hongdae. Helt okej läge alltså.

Kyung Hee University på en karta (det går att zooma ut):


View Larger Map

Kursplan och pris

På alla koreanskakurser i Sydkorea verkar 10 veckor vara standardlängden på en termin, vilket gör att man hinner med 4 terminer på ett år. Jag tänker dock bara läsa en av dessa terminer. Enligt detta schema verkar det lämpligt för mig att läsa terminen som går mellan 1 april och 7 juni. Detta ger mig mycket tid till att resa med familj och vänner i januari-februari. I mars är planen sedan att plugga koreanska för att på skolans placeringsprovet kvalificera mig till kursen Beginner 2 istället för Beginner 1. Att helt läsa om grunderna känns bara som slöseri med tid.

Och priset för en termin?

Priset på Kyung Hee University är 1600000 won för en termin. 1,6 miljoner won motsvarar med dagens växelkurs ca 9741 SEK. Detta är vad alla språkkurser kostar här (+- 300000 won). Att plugga i Daejeon är lite billigare, där kostar det ca 6000 SEK. Men jag tycker utan tvekan att det är värt att betala lite mer för att få bo i det betydligt intressantare Seoul istället.

En termin består av schemalagda lektioner mellan klockan 9 och 13 varje dag, dvs 4 timmar per dag eller 20 timmar per vecka. Utöver detta tillkommer sedan mycket eget pluggande, eftersom det är många nya ord och grammatik som man behöver lära sig.

Språkkurser är för övrigt CSN-berättigade, vilket gör att jag kan få studiemedel för dessa 10 veckor. Det känns som en värd investering att plugga språk i ett annat land i några månader!

Ansökningsprocess

Ansökningsprocessen till Kyung Hee University är enkel. Man ansöker helt enkelt på nätet genom att fylla i en blankett på följande länk: http://eng.iie.ac.kr/contents/bbs/bbs_content.html?bbs_cls_cd=003004002006

Sedan behöver man även skicka in en kopia på sitt pass, samt fyra passfoton. Väldigt enkelt. (Att ansöka till KAIST var komplicerat!)

En snäll koreansk tjej som jag känner ringde för övrigt universitetet och frågade om alla som ansöker blir antagna. Svaret är: ja. Eftersom detta är betalkurser som många universitet i Seoul erbjuder, blir alla som söker antagna. 

Boende

En sista sak att fixa är att skaffa ett boende. Man kan ansöka om boende i korridorsrum via universitetet om man vill, men jag är inte särskilt sugen på det. Reglerna där är ganska löjliga. Man måste t.ex. komma hem innan midnatt varje dag, eftersom ytterdörrarna är helt låsta mellan 00-06. Och missar man den här tiden 4 gånger blir man utkickad från boendet. Att t.ex. som kille besöka en tjejs rum, eller att bjuda hem en tjej (och vice versa) innebär också att man direkt blir utkickad. Jag har bott själv sedan jag var 17 år... Dessa regler tänker jag inte frivilligt signa upp mig på!

Jag är betydligt mer sugen på att försöka skaffa en egen liten enrumslägenhet istället, med eget pentrykök. Tydligen ska det finnas många rum att hyra runt Hoegi Station, eftersom det ligger tre stora universitet i närheten. Met ett eget rum får jag både mycket större frihet samt t.ex. möjlighet att laga mat! Det ska bli skönt att kunna laga mat, och inte alltid behöva gå ut och äta när man är hungrig. Billig snabb god mat på restaurang klagar jag verkligen inte på, men ibland är det skönt att bara kunna slänga ihop sin egen mat också.

Exakt vad det blir för rum vet jag inte än, utan det får vi se i februari-mars någon gång.

Efter en stressig termin, och med två extra stressiga veckor kvar av terminen här på KAIST kan jag säga att jag ser fram emot ett långt trevligt vinterlov! Och sedan att plugga koreanska. Det ska bli superkul! :)

Ha en trevlig fredag! Vi hörs!

Några olika varuautomater i Sydkorea

God för- och eftermiddag!

Här i Sydkorea finns det många olika typer av varuautomater, med varierande innehåll. Man kan köpa godis, mjölk, snacks, chips, kakor, yogurt osv. Det finns även automater med lite mindre onyttiga saker så som frukt, och till och med... böcker!

Onyttigt innehåll.

Men det är inte bara innehållet som är intressant. Sättet vissa automater lämnar ut varorna på är ganska snyggt också. Självklart kan man inte låta varorna skakas genom att helt brutalt bara putta ut dem från sin plats, som de flesta automater i Sverige gör. Nä, här i Sydkorea åker en liten robotarm upp och hämtar varan, varefter den varsamt levereras ner till utlämningsluckan. Följande korta film som jag spelade in demonstrerar detta:

För 1000 won (6 SEK) fick jag alltså en chokladmjölk varsamt levererad. Nästa gång blir det dock bananmjölk. Den är godare.

Dagens fångst: "EnergyChoco milk". 

Till pappa samt alla bokförlagsmänniskor

Som jag nämnde finns det även automater som säljer böcker! På t.ex. tunnelbanestationen närmast mig 월평역 (Wolpyeong (KAIST) Station) finns ett "Hand Book Cafe". Jag tror att det den säljer är noveller eller knep och knåp-böcker. För 2000 won (12 kronor) kan man köpa sig en egen liten "Hand book". Hand book tror jag förresten inte används i bemärkelsen handbok/instruktionsbok här, utan jag gissar att det är konglish (Korean english) för en "liten praktisk bok", dvs en "handbok". Det finns många liknande exempel på ord här, och mobiltelefon heter t.ex. 핸드폰 (hand phone).

Min koreanska är inte tillräckligt bra för att kunna läsa dessa.

Automaten öppnar och stänger även visningsexemplaren hela dagarna för att visa att det handlar om böcker. Stackars böcker.

Endast 2000 won.

 Har någon sett liknande automater i Sverige eller någon annanstans? Skulle det funka i Sverige? Eller är alla för upptagna med sina hand phones ändå?

Luciafirande i Seoul på 서울 클럽 (Seoul Club)

God eftermiddag! (eller god morgon)

(Nu ska jag testa att skriva ett inlägg mycket fortare än vanligt, och se hur det blir!)

Igår var det den 2 december. Och som alla vet innebär det att det är då man firar Lucia! Eller ja, här i Sydkorea kan man fira Lucia i alla fall.

SWEA är en organisation för svenska kvinnor i världen som arrangerar olika events för sina medlemmar samt utomstående personer. Och i helgen arrangerade de ett Luciafirande för alla som är intresserade av svensk kultur och svenska traditioner. (Eller sugna på glögg)

Givetvis åkte vi dit. 

Jag var sugen på glögg, pepparkakor och lussebullar, och ville även visa detta för Minjeong. 

Lussebullar och Annas pepparkakor.

Hemgjord glögg (god!)

Förväntansfull publik. (Jag har aldrig sett så här många svenskar i Seoul)

Luciatåget anländer!

~~Sankta Lucia~~

Som vanligt skriver jag nästan bara hyllande saker på den här bloggen känns det som, och den traditionen tänker jag inte bryta nu heller.

Den här tillställningen var trevlig! Det var kul att prata svenska med random svenskar som bor i Seoul, och det var kul att få visa Minjeong lite svenska traditioner, bakverk och glögg. Hennes betyg på detta var för övrigt högt! Och det var gott att äta 3 lussebullar och dricka ett flertalet koppar glögg! :)

Det var bara det jag ville säga.

Vi hörs!

Planer för nästa termin

Hej!

Jag inser att det är nästan 9 veckor sedan jag skrev ett blogginlägg senast. Tiden här går verkligen... fort. Och det är ständigt mycket att göra i skolan, samt många intressanta saker att utforska, och trevliga människor att träffa. Det får helt enkelt vara min ursäkt till att jag inte har uppdaterat bloggen särskilt ofta.

Jag ska försöka uppdatera lite oftare dock, men hålla inläggen kortare. Då borde det vara lättare att spontanskriva dem!

Hur som helst, mina planer för nästa termin är... *trumvirvel*....

...

Att flytta till Seoul och plugga koreanska på heltid i en termin.

Som jag sa tidigare vill jag inte åka hem i januari, det skulle vara alldeles för tidigt. Det känns precis som att jag börjar känna mig hemma här, och jag vill känna av hur det känns att vara i ett annat land i ett helt år. Nu har jag även en gyllene chans att faktiskt stanna här nästa termin, så varför inte ta den?

Jag tror även att Seoul är lite intressantare än Daejeon att bo i. Seoul har en 10 miljoner invånare eller så, samt 23 miljoner om man även räknar med förorterna. Det gör att det bör finnas en del intressanta saker att se!

Så här vill jag ha det:

Rusningstrafik i Seouls tunnelbana!

Ser mysigt ut va?

(Okej, det här var ett extremfall. Det är från den extremt populära fyrverkerifestivalen tidigare i höstas :)

Min termin här slutar den 21 december, och språkkurserna börjar i mitten av mars i Seoul. Det ger mig nästan 3 månader att resa och visa Sydkorea för familj (mamma och systrar) samt kompisar. Efter besöken i Sydkorea kommer jag fortfarande ha en eller två månader över, varav jag nu planerar för att spendera i alla fall en av dessa i Sydostasien. Än så länge har vi lite löst pratat om att t.ex. åka tåg genom Malaysia, Thailand, Kambodja och Vietnam. 

Låter ganska intressant va? Är det någon som har några resetips om dessa länder?

Vi hörs!

Mitt schema, hangul, taekwondo, gäss

Tjena!

Det har varit lite trixigt att sätta ihop sitt egna schema här. Alla kurser går på exakt samma tid varje vecka, och det är obligatorisk närvaro på allt. Även på föreläsningar. Detta skiljer sig mot Sverige och KTH där det nästan aldrig är obligatorisk närvaro. Där går man på föreläsningarna om man känner för det. Men jag gillar systemet här, det är ganska skönt att inte ha ett val. Och går man på alla föreläsningar och övningar hänger man med mycket bättre!

Dagens tips [inför mitt sista år på KTH]: Gå på alla föreläsningar! Det är värt det.

Schemat

Efter lite trixande med kurserna landade mitt schema på:

Ett rätt så schysst schema om jag får säga det själv. Att bara ha en kurs på måndag, onsdag och fredag är grymt skönt. Dock betyder inte det att jag är ledig i övrigt på dessa dagar... Detta är nämligen Sydkorea vi pratar om. I Sydkorea, och på KAIST, pluggar alla mycket, hela tiden. I princip alla kurser kör läxor hela tiden. Koreanskakursen kör läxor mellan varje lektion (måndag->onsdag, onsdag->fredag, fredag->måndag) och de andra kurserna lirar hemläxor, projektarbeten och quizes regelbundet också. Nu har kurserna precis bara hunnit börja (för två veckor sedan) men jag har en känsla av att man kommer att lära sig mycket av att plugga på det här sättet.

Jag väldigt nöjd med kurserna här, och det ska bli intressant att få prova på lite koreansk studiekultur. Introduction to Artificial Intelligence, Introduction to Robotics Engineering, Distributed Systems (hur man får olika system att samarbeta) samt Basic Korean 1 for Foreign Students är alla mycket intressanta kurser. För första gången har jag fått välja mina kurser helt själv, istället för att behöva läsa obligatoriska kurser som under de 3 första årskurserna på KTH.

Hangul

Ett bra tips är förresten att faktiskt göra sina läxor. Jag lyckades nämligen missa den absolut första koreanskaläxan. Jag skulle ha skrivit 24 tecken 10 gånger var, men hade bara skrivit dem 1 gång. Som straff fick jag istället hemläxan att skriva tecknena 20 gånger var. Hurra!

Kämpa Osvald!

Läxan till i morgon är bland annat att kunna skriva sitt namn på koreanska. Mitt blir typ: 오스발트 vilket utläses ungefär som "Åsupaldu".

안녕하세요! 오스발트 예요! = Hi! I'm Osvald!

Ni måste hålla med om att Hangul (koreanska) är vackert!

Taekwondo

Som om kurserna inte är nog hittade jag även en Taekwondoklubb här. Träningarna går varje vardagskväll mellan 20:00-21:00, är på engelska samt är gratis kostar 20000 won (= 120 SEK) per termin. Och man kan komma dit utan förkunskaper. Helt jättebra!

Dock kommer jag inte att gå på träningar 5 dagar i veckan. 2 till 3 gånger per vecka är normalt/lagom.

Hamna inte i en fight med dessa människor! (Ok, hälften är nybörjare)

Titta, vi har gässter!

Som avslut den här gången får ni en liten film från när jag skulle cykla till skolan för några dagar sedan:

Här stannar man inte för rödljus, här stanna man för gäss :)

Campuset på KAIST

Här på campuset på KAIST finns nästan allting man behöver. Till skillnad från i Sverige bor jag (och i princip alla andra studenter) på campus istället för någon annanstans, vilket är både praktiskt och socialt. Att gå från mitt boende till lektionssalarna som jag typiskt kommer att vara i tar cirka 10 minuter. Eller några få minuter om jag cyklar.

Som jag sa finns nästan allting man behöver på campus. Detta inkluderar givetvis en cykelhandlare.

Följande begagnade cykel köpte jag för 60000 won:

60000 won motsvarar 350 SEK. Ganska bra pris?!

Mat

Det finns också mängder av restauranger och kafeterior på campus. En typisk måltid (som man blir väldigt mätt på) kostar i kafeterian 16 svenska kronor. (Kafeterian är nästan som en skolmatsal). Då får man oftast smårätter, ris, kimchi och en soppa. Detta kan man äta både till frukost, lunch och middag om man vill.

Frukost. 2700 won = 16 SEK.

Man kan även gå till de riktiga restaurangerna och äta lite dyrare mat. Det finns koreanska, japanska och italienska restauranger på campus. Det finns även flera caféer och t.ex. ett Dunkin Donuts. Fram till för några dagar sedan fanns det även ett Burger King, men det har stängt och blir utbytt mot en annan snabbmatkedja; Lotteria.

I en av de japanska restaurangerna kan man få en rätt som helt enkelt kallas "Beef on the rice". Kostar 5600 won = 33 SEK. Då får man ris, kött, grönsaker, ingefära och rått ägg som man rör runt i en stor skål. (Påminner lite om Bibimbap). Den dyrare varianten (den för 5600 won) inkluderar även en skål med udonnudlar. Och till detta får man givetvis kimchi. Behöver jag tillägga att man blir väldigt mätt av det här?

Man kan även köpa t.ex. riktig bibimbap eller andra rätter för 3000 won. Och vill man ha någon annan mat än maten på campus går man förslagsvis till "West gate" och äter där. Där finns det många internationella samt koreanska restauranger. Och överlag är allting väldigt billigt.

Idag åt jag t.ex. en nudelsoppa med skaldjur på en japansk restaurang. Mycket god, och kostade endast 36 svenska kronor...

Musslor, räkor, krabba och ostron. Vad mer kan man förvänta sig av en skaldjurssoppa?

Det jag försöker säga är helt enkelt att god och prisvärd mat råder det ingen brist på här!

Vårt hus

På våning 12 bor jag.

Som jag sa i förra blogginlägget är vårt hus välutrustat. På bottenvåningen finns t.ex. en liten butik som säljer snacks, godis, dryck och lite hushållsprylar. Just nu sitter jag och mumsar på brownies och dricker koreanskt ris-té som jag köpte där nere.

Praktiskt, men inte särskilt nyttigt med en sån här butik i huset! ;-)

Praktiska saker på campus

Andra praktiska saker att ha på campus är också t.ex. en mobilbutik där man kan köpa mobiltelefoner och simkort. Det finns även en skolsköterska (som är gratis samt har galet bra öppettider), samt en lite större Health Clinic där det jobbar doktorer, tandläkare osv. Skolsköterskan har t.ex. öppet till 22 på vardagar och 18 på helger...

Ytterligare saker som finns är en bank, två elektronikbutiker, en taxiväntplast (när man vill in till stan och är lat) samt en resebyrå. Taxi kostar cirka 36 SEK in till stan. Dela det på två eller flera personer så blir det väldigt prisvärt. Jämför detta med Sverige där man aldrig skulle ta en taxi ner på stan!

Det finns säkert fler saker som jag har glömt att nämna, men överlag är jag väldigt imponerad av allt som finns här. Och verkligen inne på campus, i skolbyggnaderna. KTH har inte lika mycket att komma med...

Fint, inte bara praktiskt

Förutom att det finns många bra tjänster att tillgå här tycker jag att själva miljöerna är fina också. Det finns många stora gräsmattor, en damm samt en del djur. Eller vad sägs om att varje dag cykla förbi katterna vid (det vi utbytesstudenter kallar) "Cat Mountain" och gässen vid en av dammarna?

You eyeballin' me?

En av dammarna på campus. Vackert.

Jag trivs väldigt bra här, och är väldigt imponerad av campuset.

Detta var ett litet smakprov från campuset, och det kommer definitivt att komma fler hyllande inlägg om hur bra jag har det här ;-)

Vi hörs!

Mitt rum på KAIST

Hej igen!

Nu tänkte jag visa hur mitt rum här på KAIST ser ut. Och för att göra det tänkte jag testa att lägga upp en liten videofilm tagen med min mobiltelefon!

Sjukt smidigt.

Det jag inte nämnde i filmen är att vi har en riktigt bra airconditioner, vilket gör att det är alltid svalt och skönt i vårt rum. Utomhus är det sol och 28 grader för tillfället, och i vårt rum är det betydligt svalare än så. Vääääldigt skönt.

Passerkortet som ni såg i början av filmen fungerar förresten som ID-kort på skolan och även passerkort till skolbyggnader, ytterdörren på huset samt till vår rumsdörr. Man kan även gå till banken och slå på möjligheten att använda det som ett bankkort. Och alla dessa saker sker trådlöst med kortet. Hur smart
är inte detta?

Rummet är verkligen lagom stort och man behöver inte mer än så här. I huset finns även gratis tvättmaskiner, och även en betaltvätt (lämna in kläderna och få dem tvättade). Det finns också gratis gym, en convenience store som har snacks/dryck/nudlar/mat/tandkräm, flera vending machines (kaffe, läsk, godis, yogurt) samt uppehållsrum med varm- och kallvattenmaskiner och tv-apparater. Kaffet kostar för övrigt 100 won (60 öre). :-)

För 900 SEK i månaden får jag bo här. Jag är väldigt nöjd.

Sydkorea del 1 av många: Hej då resesällskap, hej KAIST

Sydkorea är den sista anhalten på den här semesterresan. Men det betyder inte att det här är det sista inlägget från Korea. Som ni vet ska jag plugga här, i en stad som heter Daejeon, i en termin. Och jag lär uppleva en del bloggvärdiga saker under den tiden...

Ursprungligen tänkte vi åka tåg från Kyoto till Fukuoka, färja från Fukuoka till Busan och sedan hänga i Busan i några dagar för att slutligen åka till Seoul.

Men sedan upptäckte vi att det skulle bli alldeles för dyrt med färja till Busan, vilket gjorde att det faktiskt var billigare att flyga till Seoul från Osaka (utanför Kyoto) och sedan ta tåg tur och retur till Busan.

Så vi flög först med lågprisbolaget Peach Aviation, sov en natt i Seoul, och sedan åkte vi snabbtåget KTX i förstaklass ner till Busan. (Economy class kostade cirka 300 SEK, First class ungefär 420 SEK. Så vi lyxade till det lite.) Att göra (nästan) hela landet med tåg tar för övrigt bara 2 timmar och 55 minuter.

Peachy peach!

Tåg; mitt favoritsätt att resa på! Det är extra mysigt när det regnar!

Snabbtåget bygger för övrigt på fransk TGV-teknik. Jag och Tor åkte alltså med såna tåg på tågluffen i Europa år 2010. Att åka tåg är förresten i princip oslagbart som färdsätt. Det är så skönt att bara glida fram i superbekväma stolar. Och man slipper t.ex. incheckningen och säkerhetskontrollen som det är på flygplatser. Jag tänker helt klart tågluffa igen någon gång. Asien vore häftigt att åka runt i. Eller Europa igen. Eller varför inte transsibiriska järnvägen? Det vore coolt!

Den första natten när vi nästan bara mellanlandade i Seoul sov vi i guesthouset Ed's house. På taket. I tält.

Vi ville testa att sova i tält en natt, och det var väldigt billigt, 75 SEK per natt. (Det är dock lika mycket som att sova i dorms). Men vi skulle gärna inte sova där igen.

Det regnade nämligen hela natten vilket gjorde att det blev superfuktigt i tältet. Det rann även in vatten som dränkte halva min ryggsäck+kläder. Utöver detta var det alldeles för trångt för tre pers i det där tältet, och underlaget var alldeles för hårt. (Tunn tunn madrass (knappt en madrass) direkt på betonggolv är inte bekvämt). Efter någon timme av sömnlöshet gick Tor in och la sig på soffan inomhus, vilket gjorde att det i alla fall gick att sova någon timme för mig och Dahlin. Men sedan ringde alarmet klockan 6 eftersom vi skulle ta tåget klockan 07:30. Så totalt blev det kanske 2 timmars sömn...

Han visste inte vad som väntade oss ;-)

Busan

(Kortaste och tråkigaste reseberättelsen från Busan någonsin?)

I Busan gjorde vi inget jättespännande faktiskt. Vi var bara där i två nätter, och visste inte riktigt vad vi ville hitta på. Det är en trevlig stad, men vi var där lite för kort tid tror jag. Vi hann äta lite god mat samt  åka upp i Busan tower. Vi ville även testa wakeboarding en dag, men lyckades inte hitta något ställe som hade det. Och det här var ungefär det vi hann med i Busan. Men men, jag får helt enkelt åka tillbaka och utforska det mer någon annan gång! Nu bor jag ju bara 1h45m bort med tåg!

Seoul

Seoul däremot var mer spännande. 

Nu bodde vi även på ett mycket bättre ställe, Bibim Guesthouse. Det är ett riktigt trevligt guesthouse, med två riktigt sköna värdar, och mängder av trevliga människor. Varje morgon lagar även värdarna frukost åt en (mellan klockan 08-12, sjukt bra tider). Frukosten var ganska enkel men fortfarande bra: stekta ägg, toast, te och drickyogurt. Man kunde även dumpa sina kläder i tvättkorgen och få det tvättat gratis, och de hjälpte även till att planera in våra aktiviteter i Seoul. De körde även filmkvällar med koreanska filmer med engelska undertexter. Överlag var det ett riktigt bra ställe! (Vi betalade cirka 120 SEK per person och natt i en 8-bäddars-sovrum).

När jag besöker Seoul någon helg eller på något lov kommer jag lugnt att bo på Bibim Guesthouse igen!

5000 won (30 svenska) för en god bibimbap på Bibim Guesthouse.

En annan bra sak med guesthouses eller vandrarhem är förresten att man träffar folk där. Antingen snackar man med människorna i ens rum, eller så brukar det finnas en lobby/vardagsrum som man kan hänga i, och träffa folk i. Det är så mycket socialare och roligare än att bo på hotell. Har man möjlighet (och det passar ens grupp) så rekommenderar jag verkligen att man väljer ett vandrarhem före hotell. I alla fall för såna här resor som vi har gjort (tågluffen i Europa, backpackandet i Asien).

När vi var i Hong Kong mötte vi den sista kvällen två koreanska tjejer, en koreansk kille samt en Hong Kong-kille i uppehållsrummet på vandrarhemmet. Jag hade egentligen tänkt att bara gå ner och blogga en stund vid 23:30-tiden, men det slutade med att vi drack öl och koreansk ganska svag sprit (soju), käkade koreanska snabbnudlar samt snackade fram till kl 7 på morgonen. Den natten sov jag i 30 minuter! Vi skulle nämligen flyga iväg till Tokyo några timmar senare. Men det var helt klart värt det, för vi hade en trevlig natt. Och när det visade sig att tjejerna var från Seoul utbytte vi även kontaktinformation med varandra, samt snackade lite om att mötas upp senare i Seoul för middag.

När vi sedan började närma oss Seoul skickade jag iväg ett mail till de båda och frågade om vi skulle ta en middag någon kväll allihopa. Och en av de svarade faktiskt, och ville gärna haka på en middag. Hon som hakade på heter Minjeong, och är precis nyutexaminerad advokat. Hon pratar även flytande och bra engelska, så det var lätt att snacka med henne.  Eftersom hon även pratar koreanska kunde hon söka fram en bra restaurang åt oss, och valet föll på en barbecue-restaurang med bord på taket, med utsikt över skyskraporna. Coolt läge, och riktigt god mat!

Gissa vem som är Minjeong!

Efter maten passade vi även på att åka upp i Namsan-tower (länge asiens högsta torn, nu slaget). Det ska tydligen vara som bäst kvällstid, vilket vi helt klart håller med om. Utsikten var jäkligt schysst! Min mobil klarade inte av att ta tillräckligt bra bilder för att visa den (det var mörkt), så ni får helt enkelt åka dit själva och titta. :)

Och nu kanske ni förstår varför det är kul att bo på vandrarhem. Man träffar trevliga människor, som man t.o.m. kan reconnecta med i andra länder! So go, do it! Stay in the hostels!

Starcraft

Starcraft är förresten ganska stort i Sydkorea. Och nationella finalerna råkade gå på lördagen när vi var här. Så självklart åkte vi dit och kollade!

Vi var i GomTVs studio, vilket är ett ganska litet ställe. Och det var verkligen fullproppat. På plats fanns det koreanska och engelska kommentatorer, tv-team, lagmedlemmar och flickvänner till spelarna samt självklart publiken. Dock bara cirka 100 pers. Men stämningen blev skön ändå! Folk jublar, applåderar och skriker när det är spännande. Och allt detta för ett datorspel ;-)

Längst fram ser vi matchen.

De engelska kommentatorerna. [Till höger, ej i bild, sitter de koreanska]

Nu blev det nästan inget prat om maten i det här inlägget, men det kommer jag ta upp mer om i senare inlägg. Det kräver helt klart egna inlägg. Och eftersom jag stannar i Sydkorea ett bra tag, så så kommer det definitivt att komma fler inlägg härifrån.

Tidigare idag (när jag skrev just det här, d.v.s. i söndags) skildes jag, Tor och Dahlin åt. Tor och Dahlin hänger i Seoul i några dagar (Tor ska fixa flygbiljett hem, Dahlin flyger hem på tisdag), medan jag åkte tåg till Daejeon. [Uppdatering: Dahlin har flugit hem, Tor flyger hem på fredag]

Det här inlägget skriver jag alltså från mitt rum på kampus i KAIST i Daejeon. Väldigt fräscht rum.

Men mer om det om några dagar!

Godnatt!

Kyoto: Okonomyaki, shabu shabu, basashi och purikura

Resan till Kyoto bestod av en brutalt obekväm, och ganska dyr, nattbuss. Bussen lämnade Tokyo klockan 23:15 och anlände i Kyoto vid 6-tiden på morgonen. Även om jag bara sov några timmar och satt obekvämt var det kul att ha testat på detta färdsätt. Nu har jag även något att jämföra med. Snabbtåget som jag sitter på i skrivandets stund i Sydkorea är t.ex. många gånger bekvämare. :)

Med oss på resan till Kyoto hade vi även Lillian. Hon hade tagit några dagar ledigt från jobbet för att turista lite med oss i Kyoto, samt möta upp gemensamma vänner från deras utbyte i USA.

Jag har ätit en del japansk mat tidigare, och gillat, och bara därför var det superkul att åka till Japan. Och Kyoto gjorde oss inte besvikna. Det första vi gjorde var därför att gå ut och äta Okonomiyaki med hela gänget.

Okonomyaki

Okonomyaki är en slags pannkaka gjord av vitkål samt en smet av mjöl+andra ingredienser. I detta kan man även välja mellan fisk, kött m.m. Alltihop steks sedan på bordet framför en, varefter man äter det med okonomyaki-sås. Svårt att beskriva, och antagligen svårt att sätta sig in i vad det är; men gott är det!

Först stekas färdigt.

Visa oss vägen Lillian!

Shabu Shabu

Shabu Shabu (hotpot) är ytterligare en rätt som vi har velat testa den riktiga versionen av. Här tog vi en all-you-can-eat-variant (där man dock betalar extra om man lämnar mat), med fläsk- och nötkött. Den här, tillsammans med maten på Club de Militar i Macao, är helt klart favoriten på resan. Vi blev för övrigt helt proppmätta. Kanske mättast hittills på resan. Sakiko och Lillian visade oss hur man äter det på bästa sätt. Vi hade t.ex. aldrig själva listat ut att man skulle doppa saker i det råa ägget...

Den här ska i här.

Man tar direkt från grytan med sina egna pinnar. Men det är lugnt! Det är så man gör här.

Strömmingsoppa

I Kyoto finns det också en specialité som är en nudelsoppa med fisk... Och vilken fisk? Jo, strömming! Här får man den rökt på ett väldigt speciellt sätt.

"Herring? Ah, strömming! We have that in Sweden too!"

Smårätter

En av dagarna gick vi också ut och åt smårätter (tänk Wagamama i Sverige fast mycket fler valmöjligheter). Till de spännande rätterna här hör rått hästkött (Basashi) samt friterade kycklinghjärtan. Hästköttet var... hur ska vi säga det... väldigt segt. Men smaken var i alla fall god! Kycklinghjärtanen var enbart goda. Jag är faktiskt överraskad hur enkelt det går att stoppa i sig nya annorlunda nya rätter för vår del. Ingen har tvekat på någon rätt alls... Vi överträffar våra egna förväntningar här!

Hästkött med lök och wasabi.

Sakiko, Lillian, Dahlin och vår nye vän, hästkött.

Till höger ser ni Yohei, Dahlins kompis från Davis. Skön kille. Till höger ser ni inte maten som bärs in. Den ser vi.

Hemma är det ungefär en tallrik per person som gäller. Här... hur många?

Sushi (ni vet, den där japanska rätten? :-)

En av kvällarna tog vi för enkelhetens skull en billighetssushi, också från ett rullande band. För 137 yen (11,6 SEK) per vilken tallrik som helst kunde man verkligen äta sig mätt. Varje tallrik innehöll oftast 2 bitar.

Jag åt 10 tallrikar.

Mums.

Nygjord tonfisknigiri.

Klassikern lax.

Would do it again.

Sightseeing

Uppenbarligen kollade vi på lite sevärdheter i Kyoto också. Kyoto är känt för sina fina tempel och liknande. Och vi är turister. Turister gillar tempel.

Till sightseeingen här hörde t.ex. Golden pavilion (någon hade för mycket pengar och byggde den av rent guld), Nijo castle samt en häftig skog av bambu.

Golden pavilion var snygg, och tillsammans med den omgivande dammen och parken var det riktigt snyggt. Det här stället skulle jag kunna tänka mig att bo på! :)

Helt okej läge.

Riktigt guld. Lite lagom dyrt sådär.

Hela gänget! 

Jag ska lugnt flytta hit när jag bli stor.

Nijo castle var också coolt. Här fanns det ett golv som knakade väldigt mycket när man gick på det. Kan ni gissa vilket golv? Jo ett näktergalsgolv! (Har någon läst Över näktergalens golv?) När vi gick över golvet knakade det. Mycket. Smidigt som en ninja? NOT!

Innan näktergalsgolvbesöket. Golvet såg dock bara ut som ett vanligt golv.

Bambuskogen 

Sist men inte minst besökte vi bambuskogen. Den var häftig. Den bestod helt av bambu. Tyvärr såg vi inga pandor eller så...

Upp i skogen. Notera hur torrt och bra allting är! ;)

Sedan blev vi dränkta av ett ösregn. Det enda som gick att göra var att vänta ut regnet under skydd.  Men vi var glada ändå. Vi är alltid glada. Det var riktigt skönt att bara gå runt och prata och ha det bra tillsammans med japanerna. (Och Lillian som dock faktiskt är från Kina, men har bott i 6 år och pratar flytande perfekt japanska. Folk misstar henne för japan hela tiden. Hon pratar f.ö. bra: mandarin, shangainesiska, japanska och engelska. Imponerande!)

Vi skulle ha köpt ett större paraply, mycket större.

Sluta regna tack.

Det här var de viktigaste och mest intressanta delarna från Kyoto.

Eller just det. Inget besök i Japan är komplett utan en liten tur till en fotoapparat, en purikura. Av någon anledning tror jag inte riktigt att vi var målgruppen, men jag måste faktiskt erkänna att vi skrattade högt åt den. (Vi kanske är målgruppen ändå? :\)

Först tar man bilder.

Sedan redigerar man dem.

Slutligen blir man vacker.

Detta var allt för Kyoto och därmed avslutar vi Japan för den här gången. Dags för... Sydkorea!

Hej då Japan, vi ses snart igen!